Ibland händer det att man hamnar långt ifrån varandra, rent fysiskt det vill säga. Detta behöver inte vara på grund av problem i förhållandet, istället kan det bara vara omständigheterna som konspirerar emot en och tar en själv eller ens partner till en plats långt borta. Jobb och familj är vanliga orsaker till att detta händer, men även andra faktorer kan spela roller. Så hur hanterar man förhållanden där man inte ens kan träffa varandra i person?

Till att börja med kan man ju direkt säga att teknologin har gjort förhållanden som dessa mycket enklare att hantera än då man bara hade telefonen och brev att kommunicera med. Videosamtal är enkla att göra med dagens program så länge båda parter är uppkopplade, och att bara få kunna se varandra, även om det är genom en skärm, kan göra stor skillnad. Man kan alltid försöka bestämma specifika tider som man talar med varandra. Detta är speciellt användbart om man hamnat i väldigt olika tidszoner och ena partens arbetstid överlappar med den andras lediga tid. Men det är samtidigt viktigt att veta att saker och ting kan komma i vägen och man kommer att behöva vara flexibel.

Det finns ju dock saker som kommunikation inte kan lösa helt och hållet. En sak är fördelning av sysslor i hemmet. När den ena parten är borta under ett längre tag är det upp till den andra att hålla i allt, vilket kan bli överväldigande för somliga. Vid tillfällen som städning kan man då komma överens om att ta hjälp av någon. Det är visserligen en utgift, men det betyder att saker och ting ändå blir ordentligt gjorda och ingen behöver känna sig överväldigad av ansvaret för hemmet.

Slutligen ska man se till att fortfarande hålla kvar sitt sociala liv och inte bara sitta och vänta på att få tala med sin partner igen. På detta sätt känner man att man fortfarande lever sitt liv och inte pausat allt, vilket kan leda till förbittring och frustration.